Fy på mig..
nu har jag vart dålig på att uppdatera igen. Men jag har helt enkelt inte haft lust att skriva. Kände att designen inte var rätt och då har jag gått och funderat på att jag ska ta itu med den först innan jag skriver igen. Så ikväll har jag helt enkelt börjat knåpa..och resultatet ser ni ju själv. Är egna foton jag använt. Är väl inte helt nöjd om jag ska va ärlig..men det är en början i alla fall.
På tal om fotona så är det härliga vår/vinterbilder :) Våren är ÄNTLIGEN på intågande...kalla nätter men helt ljuvliga soliga dagar.
Det största som hänt sen jag skrev sist..är att jag om drygt 1 1/2 månad överger min nuvarande lilla hemort för en större stad. För första gången på 43 år så ska jag flytta till en helt annan kommun. Är blandade känslor måste jag erkänna...glad, nyfiken, förväntansfull, pirrigt, vemodigt, oro..ja ni ser själv. Men jag känner definitivt att det är nu el aldrig..
Kontraktet på lägenheten är undertecknat så nu finns det ingen återvändo.
Jag kommer att sakna min nuvarande hemort, det kommer alltid att vara "hemma" för mig. Men samtidigt vet jag att det tar bara 1 timme med bil att ta sig hit igen.
Så här kommer mitt nya bostadsområde att se ut:
Ligger ca 4 km väster om stan..med närhet både till natur och vatten. Relativt nyrenoverade lägenheter samt uppfräschade innergårdar :) Tror jag kommer och trivas faktiskt..även om jag förlorar den bästa och finaste utsikt som jag har nu..för den finns nog ingen annanstans.
Så nu är det rensning, packning..rensning och mera packning som står på agendan de närmaste veckorna. Annars så händer det inte mkt...mitt arbetslösa liv pågår fortfarande..jag har inte hittat han med stort H än...ibland funderar jag allvarligt om det är mig det är fel på. Känner mig rädd, osäker..ja bränd helt enkelt. De jag träffar jämför jag med en viss person som betytt väldigt mkt och han finns ständigt i mina tankar..även om jag inser att det aldrig kommer att bli vi igen.
Förstår ju samtidigt att man måste våga satsa för att vinna men just nu så känns allt vad en relation innebär skrämmande på flera sätt. Även om jag saknar närhet, ömhet, trygghet..ja allt det där ni vet så det gör ont ibland :(
Finns någon därute som säkert är ämnad för mig..frågan är bara när,var och hur??
Kramar // I.